Tanken är att här utveckla lite tankar kring varför vi brygger öl. Vi kan naturligtvis inte svara på varför någon annan brygger öl, men kanske kan vi göra lite kopplingar som väcker tankar och lust till dialog. Om så sker är i alla fall vi nöjda. För att ändå göra artikeln lite mer intressant har vi valt att få lite hjälp från Espen Hansen som med sin Youtube kanal ÖLTID är en av våra stora inspiratörer.

Att brygga öl är både kultur och kemi

Frågan kring varför allt fler vill brygga öl har nog ställts i Sverige och Norden ett antal gånger sedan 1990 talet då en ny ölkultur började ta form. Och frågan har nog även besvarats ungefär lika många gånger. Det hindrar dock inte att vi på Kvesset ständigt diskuterar frågan. Vad får vi ut av det här och vad vill vi förmedla med det vi gör, och därför menar vi att det är värt att även här diskutera frågan en gång till.

Att brygga öl är på många sätt till lika delar kultur som kemi. Det är en rent fysisk process med fyra element som bär processen. Samtidigt är det något djupt känslomässigt i hur vi blandar de fyra elementen. All ölframställning handlar egentligen om att omvandla socker till alkohol och den processen uppstår i jäsningen.

 Många har hävdat att vattnet är det grundläggande elementet medan malten är själen. Därtill läggs humlen som en krydda och bevarare medan jästen slutligen är katalysatorn för att vörten ska förvandlas till öl. Det som gör ölbryggning så spännande menar vi bland annat är den enorma variation i kombinationer som detta kan ske på. Men det är också dryckens historia.

Historiens vingslag

 Det går inte att bortse ifrån vilken roll ölet som dryck spelat i den svenska historien. Från medeltiden och fram till och med 1600 talet var det definitivt vår nationaldryck innan brännvinet alltmer tog över på 1700 talet. Eller vad sägs om det faktum att lagen under medeltiden krävde att man bryggde julöl. Detta kan också kopplas till 900 tals dikten av Kung Harald där han längtar efter att ”-Dricka jul och taga upp Frejs lek”.

 Under denna tid handlade det naturligtvis om den överjästa ölen. Den fick det som sagt allt svårare att under 1700 talet konkurrera med den starkare och mer inkomstbringande starkspriten.

 På1840 talet hände dock något och ölen kom tillbaka med stor kraft i Sverige. Det var när den underjästa ölen, till en början nästan alltid med Bayersk stil, introducerades som den moderna Lagern gjorde intåg i Sverige. Neümuller och Pihl är bara några namn som med bas på Södermalm i Stockholm lyfte denna kultur i landet.

 Nästa viktiga steg i den svenska bryggerihistorien är 1870 talet och pilsnerns insteg på den svenska ölscenen. Med stor beska i engelsk stil och med ca 5% alkohol blev ölen återigen en dryck med medelklassen i fokus. Då precis som nu var det också när medelklassen hittade något som populariteten ökade.

 Efter 1922 och motbokens införande följde några svarta år för ölet i Sverige. Mellan åren 1922-1955 fick starköl endast säljas mot recept på Apoteket. Men inget ont som inte har något gott med sig, vi blev duktiga på att göra en underjäst pilsner med svag alkoholstyrka. Sedan räddades en del bryggerier från den bryggeridöd motboken medförde när man först tillät starkölen igen med motbokens avskaffande 1955 och sedan mellan åren 1965-1977 fick sälja Mellanöl i dagligvaruhandeln. Men när ungdomsrelaterade alkoholskador satte stopp för detta var bryggeridöden ett faktum. Och inte förrän mitten på 1990 talet och den smygstartande mikrobryggerimarknaden fick ölet den plats den förtjänar.

Mikrobryggerier Nanobryggerier och Hembryggning

 Att prata om den moderna ölbryggningen som i Sverige började smyga igång i mitten av 1990 talet, för att sedan explodera i det nya årtusendet är meningslöst utan att prata om begreppet Mikrobryggerier och vad begreppet står för. Tittar vi på definitionen som Wikipedia levererar ser vi att det handlar om en hantverksmässig öltillverkning i begränsad skala. Ska vi sedan ta nästa steg nedåt för att nå hembryggningen så är alla bryggerier som brygger satser på 50 liter eller mindre klassade som Nanobryggerier. Jag vet att det finns fler definitioner men ger mig inte in i detta här.

 Innan vi diskuterar hembryggningen som fenomen är det relevant att ställa sig frågan kring varför Mikro- och Nanobryggerierna uppstod. Svaret tror jag delvis är så simpelt att det handlar om en längtan tillbaka till ursprunget och det småskaliga. Sverige som övriga världen hade under 30-40 år drabbats av en kvävande bryggeridöd som gjorde att Pripps och Spendrups med ett statligt och ett kapitalistiskt monopol tillsammans bildade ett kvävande oligopol med ett fåtal andra aktörer. Därutöver hade ale, stout, porter och många andra ölsorter helt konkurrerats ut av Lagern. Resultatet var några få Loggotyper med nästan identisk smak. Denna utveckling blev nog i Sverige väldigt tydlig när mellanölet förbjöds 1977.

 Utvecklingen har nu exploderat i en lust till hembryggning. Vill vi bara nämna några fenomen så ser det ut så här på marknaden idag. Det är det Lilla köksbryggeriet och deras startkit, det är Humlegården med sitt breda sortiment för hembryggning och det är Coopers färdiga bryggsatser. Därtill håller Grainfathers och Braumeisters bryggverk nu på att få konkurrens av ännu fler märken för de lite mer hängivna.

 Ett konkret tecken på utvecklingen är det faktum att det förra året var 930 öl anmälda till SM i hembryggning. De allra flesta var med i den mer professionella klassen men av de 930 ölen var 225 anmälda till klassen Folkets val där vem som helst lätt kan kliva in.

Hembryggning ÖLTID och samhällspåverkan

 -Så vad är det som lockar med hembryggningen? Det är en fråga som vi på Kvesset ofta diskuterar. Anders väldigt mycket utifrån bryggarkompetens och teknikintresse, och jag själv utifrån visioner, samhällsperspektiv och kulturhistoria. Redan här kan jag säga att bryggningen, för mig, är värd besväret redan i dessa samtal, det fyller för mig en funktion av ”-Det goda samtalet” på ett betydligt djupare plan än att bara hinka bira.

 För att få en expertbild av hembryggningen och dess utvecklingen väljer vi här att ställa frågan till en av våra inspiratörer i vårt västra grannland. Nämligen till bryggaren och Youtubern Espen Hansen, känd i bryggarkretsar för sin tube ”Öltid”. Vi valde tre öppna frågor kring hur han ser på utvecklingen kring bryggandet i Norge.

När upplever du att intresset för Craft-Beer och hembryggning exploderade i Norge?

-Jeg begynte å brygge öl i 2011. Den gangen var det ikke på långt naer like utbredt som det er idag. Det begynte nok ikke å eksplodere för 2014-2015. Det virker også som om tilveksten av nye hjembryggere fortsatt er stor. Det er hvertfall mitt inntrykk når jeg ser hvor mange nye fölgere ÖLTID får på sociale medier. Idag tror jeg de fleste har forsökt ölbryggning eller kjenner noen som brygger öl.

Vad är det som driver dig att brygga öl och driva på ölkulturen?

-Har alltid likt öl, men intressen for ulike öltyper har ökt efter at jeg begynte å brygge selv. For meg så lokket det veldig at ölbryggning er ett håndtverk. Det er jeg som brygger som i stor grad påvirker hvordan sluttresultatet blir. Man blir aldri utlaert som ölbrygger, det er alltid noe nytt og laere. Det er også noe som gjör at interessen holdes oppe.

På vilket sätt tycker du att hembryggningen och Mikrobryggerierna utvecklar ölkulturen?

-Det gir muligheter til å teste öl som de kommersielle store bryggeriene ikke tilbyr. Det gir muligheter til å smake öl fra ulike ölkulturer i hele verden. Öl har blitt mer enn ”en drikke man har med på fest”, smaken og kvalitetet på ölet er viktig.

 Espens bild av hembryggningen och dess utveckling i Norge känns väldigt inspirerande. Även om vi på Kvesset är nybörjare känner vi igen bilden av hembryggarvärldens utveckling. Vi delar också uppfattningen om hembryggningens och mikrobryggeriernas möjlighet att fördjupa ölkulturen.

Våga se ölkulturens plats i samhällsutvecklingen

 Utöver detta tror vi på Kvesset att hembryggningen och mikrobryggerierna medverkar till en mer hållbar tillverkning av öl. Detta gäller socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det ligger lite i sakens natur när vi kopplar verksamheter till det småskaliga. Vi har t ex mikrobryggerier som verkar inom ramen för den sociala ekonomin och därmed tar ett socioekonomiskt ansvar. Därtill är jakten på närproducerade råvaror och ekologiskt tänk nära kopplat till hembryggningen och mikrobryggerierna. När det gäller de sociala aspekterna av öl så ska man inte blunda för riskerna med alkohol, men man måste också se att ölen är en sällskapsdryck som underlättar mycket positiv dialog.