Även om det vore överdrivet att säga att Ölet på medeltiden var status i alla samhällsklasser så var det något som dracks regelbundet i breda samhällslager. Många hävdar att vi här i Norden i drack någonstans mellan 3-5 liter öl per dag av en brygd på ca 2-3 volymprocent alkohol. I England, Nederländerna och Belgien, Nordtyskland, Polen, Norden och Östeuropa drack man öl dagligen över klassgränserna.  Detta trots att det i de övre samhällsskikten ansågs ge både taskig andedräkt och dåliga tänder samt även en taskig mage. När vi pratar om öl på medeltiden är det förstås den överjästa alen som återigen blivit så populär vi pratar om. I den här artikeln vill vi titta lite på ölets roll i en ofta missförstådd medeltid.

Att förstå medeltiden
För att förstå medeltiden och därmed ölets utveckling under denna period som i Sverige brukar förläggas till ca 1060 tal-1520 tal. Olika forskare och olika länder definierar medeltiden lite olika. Det viktigaste är att vi förstår att medeltiden tog med sig feodalismen som en ny samhällsstruktur. Förenklat kan vi säga att samhället strukturerades så att framförallt bönder tvingades producera ett överskott på varor så att andra samhällsskikt kunde arbeta med annat. Ser vi utifrån ölets perspektiv kan man tänka sig en viss ökning i organisation och professionalitet. Medeltiden blev också byarnas riktiga födelse i Sverige då jordbruken tidigare flyttat runt. På det sättet föds på allvar en bygemenskap att dricka öl i. Slutligen kan vi också konstatera att medeltiden även var städernas födelse. Det innebar att staden levde på vad som producerades på den närliggande landsbygden. Därför är det rimligt att grödor även till ölen levererades från landsbygd till stad. Vad vi idag skulle kunna kalla för närproducerad craft beer.

Öl i brist på annat
En av de viktiga orsakerna till ölets framskjutna roll här i norr är troligen kopplad till den dåliga vattenkvaliteten. Ölen hade ju genomgått en process och var därför förskonad från vissa bakterier. En annan orsak forskarna tror bidrog till den höga ölkonsumtionen var behovet av salt för att konservera maten. Salthalten i det man åt gav helt enkelt en bra törst. När vi pratar om kostcirkeln i det medeltida Sverige pratar vi till stora delar om öl, bröd, fisk och kallt kött. Jag tror dock att det är viktigt att hålla i minnet hur låg alkoholhalten var i ölen under medeltiden, så att tro att människor raglade omkring på gatorna leder oss förmodligen fel.

Att ölen inte slog igenom i de södra delarna av Europa är nog kopplat till att man där hade tillgång till vin och olivolja istället. Detta trots att forskningen är ganska övertygad om att ölet kom till Sydeuropa först. Tvärtom är det i Sverige där mathistoriken Rickhard Tellström menar att ölet är kopplad till grunden av svensk matlagning och måltidsdryck. En dryck som dracks av såväl barn som gamla. Han fortsätter och hävdar att kopplingen till fest och traditioner också var stor. Att ha rikligt med öl var till exempel en viktig del av julen. När vi sedan flera hundra år senare fick en annan syn på alkoholen ska vi därför förstå framväxten av julmust som ett direkt alkoholfritt alternativ till ölen.

Öl, samhälle och samhällsekonomin
Det som av historiker betecknas som medeltiden internationellt rör tidsepoken ca 500-1500 efk. En tid som tack och lov idag har omvärderats en hel del av både historiker och kulturhistoriker. När jag gick i skolan sågs medeltiden som en mörk tid utan utveckling. Idag vet vi bättre. Idag vet vi att klostren utgjorde en viktig del av den tekniska utvecklingen av vår historia. Så det är därför ingen slump att inte minst med dagens Belgien, Sydtyskland och Nederländerna i fokus så utvecklade man också ölkvaliteten. Förutom ölen vet vi att hantverket i allmänhet utvecklades. Inte minst med fokus på byggande. De första vävstolarna dök upp och i slutet av perioden revolutionerar Johann Guthenberg världen med boktryckarkonsten. Speiciellt boktryckarkonsten lär ha varit väldigt viktig för spridning av kunskap även kring ölbryggning.

En intressant faktor som visar lite på ölets status under medeltiden var att det även kunde användas som betalningsmedel. Ett exempel på detta som finns bevarat är att ”en nunna i Visby kloster tilldelades fjorton tunnor öl per år” vilket skulle motsvara ca fem liter om dagen. Ölets roll även som betalningsmedel måste vi förstå utifrån några givna samhällsekonomiska perspektiv. Medeltidens städer var små, beroendet av jordbruket var stort och all handel utgick från konkreta mänskliga behov. Det vill säga, för att vi ska kunna se ölets roll för samhällsekonomin måste det göras genom att vi tar av oss våra marknadsekonomiska glasögon. Medeltiden var en helt annan tid. En tid där varor fortfarande var en relevant betalningsform.

Samhällsutveckling handlar väldigt ofta om reglering och lagstiftning. Så är det naturligtvis även med öl. Det är inte minst tydligt för ölets utveckling under medeltiden. Det var nämligen under medeltiden som många länder lagstiftade om att Humle skulle finnas med när öl bryggdes kommersiellt. Detta i kombination med upptäckten av Humlens aromatiska kvaliteter förändrade ölets vidare utveckling på ett sätt som är svårt att bortse ifrån idag.

Ett annat exempel på ölets starka roll i Nordens medeltid är att påven Gregorius den nionde år 1241 såg sig tvungen att rätta Sigurd som var ärkebiskop i dagens Norge. Tillrättavisningen handlade om att Sigurd inte tilläts ersätta vinet med öl till nattvarden och han fick inte heller ersätta vattnet med öl i dopets sakrament. Ärkebiskop Sigurd tycks ha varit en pragmatisk man. Han hade tillfrågat påve Gregorius utifrån två perspektiv. För det första var det ont om vin i medeltidens Norge och för det andra höll vattnet en ganska tveksam kvalitet. Slutsatsen vi kan dra av detta är att ölet åtminstone bitvis var en viktig del av samhällsdebatten i medeltidens Norden.

Att kvinnor var en del av hembryggningen under perioden vet vi. Vi vet t ex att kvinnor var en viktig del av ölbryggningen i Egypten redan 400 före Kristus. Det finns samhällsfenomen under medeltiden som gör det troligt att kvinnor bryggde öl även kommersiellt. Kvinnor hade i slutet av medeltiden i Sverige rätt att ärva yrket från sin avlidne man. Så när mer kommersiella bryggeriverksamheter uppstod är det mycket rimligt att vissa av dem med tiden även drevs av kvinnor. Så när kvinnorna nu tar en allt större och mer spännande roll i bryggmästarrollen så är det nog snarare delvis en återgång till historien än något helt nytt. Det var kanske industrialiseringen av öltillverkningen som var en parentes i ölets historia utifrån ett genusperspektiv. Liknande exempel finns nämligen i mejeribranschen. Där var mjölkning och ystning något som var ett rent kvinnoyrke fram till åtminstone sekelskiftet 1800-1900 talen. Sedan blev det ett mansdominerat yrke att var mejerist i samband med att industrialiseringen kom in i branschen. Då skulle det jobb kvinnorna gjort ersättas av manliga ingenjörer.

Två fortfarande levande exempel från medeltiden
Ölet gick under medeltiden genom en förvandling från en relativt enkel brygd som sällan nådde en alkoholhalt över ca 2%. Under medeltiden började jäsningsprocesser kunna hanteras och i flera länder stiftades lagar som tvingade bryggare att tillsätta humle. Medeltiden blev en organiserings- och utvecklingstid för ölet som dryck.

Det första bryggeri som fortfarande är i bruk är Weihenstephan i Freising inte långt från München. Bryggeriet fick sina rättigheter att brygga öl redan på 1000 talet. Weinestephaners flaggskepp idag är en Hefe Weissbier känd för en fruktig smak och en riklig kolsyra.

Ett annat idag existerande bryggeri vi ofta tänker på när vi tänker på medeltiden är belgiska Hoegaarden. Deras mest kända öl som du kan hitta även på välsorterade pubar i våra förorter är den klassiska Belgian Wit. En fantastisk överjäst veteöl med smak av koriander och curacao. De inte lika många känner till är att man även brygger en mer klassisk trapisttrippel på korn som går under namnet Grand Cru som förutom ovanstående kryddor också är smaksatt med apelsinskal.

Sammanfattning
Öl som samhällsfenomen är intressant kopplat till medeltiden. Ölbryggningens tekniska utveckling under perioden och ölets roll i samhällsdebatten visar tydligt att medeltiden var en period av utveckling, med stor inverkan på vår tids öl. Vi ser också tydliga tecken på att för oss i Norden så har ölen varit en viktig del av kostcirkeln under perioden.

Vi vet också att ölen förmodligen gjorde sitt inträde i Europa söderifrån. Men tillgången på olivolja och vin gjorde att ölen fick fäste framförallt i norr. I det feodala system som förknippas med Medeltiden vet vi också att öl kunde vara en produkt som användes som betalning vid olika kontrakt. Slutligen kan vi med Weinestephaner och Hoegaarden visa att de medeltida bryggerierna lever än idag.